Ja känner mig fan som en jävla morsa,men vad ska ja göra då? Han gormar ju så fort ja råkar göra fel. Nu ligger han och sover och har gjort det sen 13.Vi skulle ha gått på stan idag,men när ja väckte honom så orkade han inte,så ja gick ner själv och släpade på all mat som skulle hem. Lite kallt va det ute idag men det va skönt att komma ut. Vågar inte väcka honom utan han får vakna själv,Vet ju att han kommer att vara uppe hela natten inatt med. Så om han sitter uppe och spelar pratar i tele osv så ska ja inte säga nått till honom.Bara gilla läget.Samtidigt som det ska bli skönt att han åker på söndag så kommer ja att sakna honom.Skön att Emelie kommer imorgon så ja har nån att prata med. Nu när han är här så kunde ja lika väl seat själv för han säger ju lika mkt som min katt. Har han inte vaknat innan 19 så väcker ja honom,jag är hungrig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
du är ju en mamma för han , han sover hela dagen ,hjälper inte till ,orkar inget ..du ska ju tas hand om ,pussas o kyssas och älskas med så mycket du bara vill o orkar ,det ska ju inte vara så här som du skriver och jag tror du bara kommer att sakna han för att du har "någon" där , det där är ju inte kärlek ,tänk efter ,man ska inte vara rädd för sin partner o du är ju rädd för att väcka han o be han hjälpa till
Skicka en kommentar