Igår rasade min värld samman. Den som ja älskar mest sa att han inte ville vara med mig längre. Han säger att känslorna inte finns där,men kan inte förstå varför elle hur ens känslor bara kan försvinna. Vi ska umgås som vänner och se vart det leder och ja får bo kvar i lägenheten,men det måste ju ändå kännas konstigt att komma och hälsa på i sin egna lägenhet. Imorgon ska vi äta lunch tillsammans och prata,kommer kännas konstigt men ja är hellre hans vän än att förlorar honom helt. Helst vill ja ju ha honom som min igen,men framtiden får utvisa.

Älskar dig och kommer alltid att göra det.